Hangflyg Skane 2001

Start modellflyg Uppåt

Hangflyg i Skåne 24-27 maj 2001.

    Text: Magnus Hedlund

Årets hangflygträff blev en succé både vad gäller vädret och de modeller som kunde ses i luften. Som vanligt embarkerade Team Tornado ett gammalt stall alldeles bakom Hammars backar. I år hade även klubben Radio Active lagt beslag på ett krypin tvärs över vägen. Detta gav totalt 12 flygare som bilat ner från Stockholm. Med tillresta flygare från bl.a. Tidaholm, Åmål, Göteborg och givetvis från Skåne ökades antalet snabbt till det dubbla.

Dag ett bjöd på en västlig vind på omkring 9 m/s så det flögs på Hammars backar. Andra dagen hade vinden vridit mot ost och då gick bilkaravanen mot Ravlunda vid Kivik. Fördelen med Hammar är att det finns möjlighet att flyga på flera närbelägna ställen beroende på var vinden kommer ifrån. Detta har även de större skärm- och glidflygarna upptäckt så det gäller att samsas i luftrummet. Det fina är att när det blåser mycket och modellerna går som bäst, då stannar skärmflygama på marken. Dag tre flögs det på det fantastiska sydhanget vid Kåseberga och senare även vid Ale stenar. Vid Ale stenar finns även intresserade turister och nyfikna kor som gärna står vid hangkanten och tittar ut mot havet. Många av åskådarna tycker det ser skoj ut med hangflyg och vill veta mer om hur det fungerar. Det flögs ända in mot kvällningen. Det är en viss tjusning att flyga i ljuset från solen som går ner vid horisonten.

Team Tornado på hangkanten.

Vilka modeller sågs då denna gång? Först och främst är det många flygande vingar av typen Zagi som det flögs combat med. Då dessa vingar är relativt okänsliga för hårda markkontakter brukar flygandet snabbt övergå i att dessa försöker träffa varandra. Detta är svårare än vad man först tror och varje "krock" följs av lyckliga tillrop. För att göra det lite mer spännande fick de båda som krockade med varandra ett poäng var. Om någon av dessa omfamnade moderjord gick två poäng till den andre om den lyckades göra en kontrollerad roll innan båda var i luften igen. För att hålla ihop fältet ytterligare sattes en plastflaska upp på ett metspö och poäng gavs även vid träff med flaskan.

Flygplan av olika typer var representerade.

En combat-vinge i luften.



De plan som går bäst är annars de som har en spännvidd på ca 1,5 meter och har en hygglig vingbelastning. Bland mer skalaliknande större modeller sågs Lansen, Swift och en 4.3 meters ASW17 i luften. På eftermiddagen sista dag började det blåsa uppemot 15 m/s. Då tog Pontus Legander och plockade ut sin kvartskala P51 Mustang ur bilen. Den har tidigare endast varit uppe i luften vid två tillfällen i Danmark, så detta skulle bli Sverigepremiär. Modellen är gjord i frigolit, klädd med glasfiber och väger runt 14 kilo. Efter montering av alla delar kastades Mustangen ut från Hammars backar och efter en snabb intrimning utförde Pontus en lugn och imponerande flygning med Mustangen. Landningen skedde tyvärr nedanför hangkanten då förmodligen ett höjdservo lagt av i en brant dykning ner mot havet. Planet landade i branten, vilken består av sand, så planet klarade sig mycket bra. Endast nosen blev lite tillbucklad. Förutom att samtliga servoväxellådor gick sönder.

P51 Mustang innan start.

I luften.


Så var ännu en lyckad träff genomförd. Vi från Team Tornado hoppas att vi ses igen och att fler dyker upp nästa gång.

 

Copyright: Magnus Hedlund

Start modellflyg ] Artiklar ] Reportage ] Elektronik ] Fotogalleri ] Mina modeller ] Videogalleri ] Frekvenser ] Länkar ]